All luft innehåller vatten. Både vid varma sommardagar och kall vinter innehåller luften vatten, skillnaden vid varm och kall luft är mängden vatten som finns i luften. Desto kallare luft, desto mindre vatten klarar luften av att bära. Det kan man åskådliggöra exempelvis en tidig sommarmorgon då gräset är fuktigt även fast det är moln- och regnfria dagar och nätter. På dagen är luften varm vilket medför att luften binder och bär med sig mer fukt jämfört med nattetid då temperaturen sjunker och luften inte klarar att hålla kvar vatteninnehållet. Det medför att luften fäller ut vatten som lägger sig exempelvis i gräset.
Den neste faktoren som begrenser luftens evne til å bære fuktighet er kompresjon. Luft og gass kan komprimeres, i motsetning til vann, som betyr at når luften komprimeres, samles mer luft og vann i et opprettholdt volum. Siden luften som suges inn i en kompressor inneholder vann som ikke kan komprimeres, øker andelen vann i trykkluften. Luften, som ikke kan frakte så mye mer vann, feller ut vann (duggen faller på gresset tidlig om morgenen).
I et trykkluftsystem komprimerer kompressoren luften den suger inn og pumper den videre til en lufttank. Lufttanken har en tømmeventil som slipper ut den andelen vann som luften ikke kan frakte med seg etter kompresjon og som har samlet seg i bunnen av tanken.
Etter kompresjonsstadiet må trykkluften vanligvis tørkes enda mer. Mengden fuktighet som blir igjen i trykkluften vil fortsette å felle ut flere vanndråper dersom trykket øker enda mer og/eller hvis temperaturen på trykkluften synker. For ulike typer prosesser er kravene til vanninnholdet (duggpunkt) ulike. Denne tabellen viser ulike typer luftklasser iht. ISO 8573 for trykkluftklasser.
I tabellen kan du se at laveste grense for trykkluft brukt av for eksempel bilverksteder, dekkverksteder eller andre virksomheter hvor det for eksempel ikke finnes instrumenter hvor måling etc. er skadet av fuktighetsinnholdet fortsatt har dugg. punktkrav på maks +10°C. Grunnen til dette er at dersom man har et opprettholdt trykk på f.eks 7 bar i systemet, vil luften fortsatt felle ut vann etter kompressoren da luften kjøles ned til omgivelses-/innetemperatur +20°C. Dette gjør at rørledninger og arbeidsredskaper alltid er utsatt for fuktighet, noe som har stor innvirkning på levetiden. Rustne luftledninger med rustpartikler i verktøyene er et vanlig problem med helt udørket luft. Dersom luftkanalen da skulle ha en viss avstand utendørs (mellom bygninger etc.), vil kanalen raskt fryse igjen og den stopper i vinterhalvåret når utetemperaturen faller under null.
Ved enklere operasjoner for arbeidsluft og produksjonsluft som ikke oppfyller noen spesielle krav til luftinnhold, brukes en såkalt kjøletørker til tørking. Det fungerer som et kjøleskap hvor luften avkjøles og dermed feller luften ut vann og varmes så opp igjen som "tørr" luft etter tørking. Denne typen tørking gir et duggpunkt ned til +3°C. Dette betyr at så lenge luften holder en temperatur over +3°C (og ikke øker i trykk), vil den ikke utfelle mer luft. Dette betyr at dersom luftledningen er delvis plassert utendørs, vil selv enklere operasjoner trenge mer avansert tørkeutstyr for å hindre frysing av luftledningen.
För verksamheter där man använder produktionsluft (där fukt blir förödande för produktproduktionen), andningsluft eller mer avancerad instrumentluft, så behövs adsorptionstorkning av tryckluft. Adsorptionstorkning (AD-torkning) skiljer markant jämfört med kyltorkning då man istället använder en Adsorptionstork ( AD-tork ). I en AD-tork flödar luften istället genom en behållare som är fylld med torkmedel. Tørkemiddel är små kulor som adsorberar fukten när luften strömmar igenom. Adsorptionstorkarna har som regel två behållare fyllda med torkmedel och arbetar i cykler. I den ena torkningscykeln torkas luften genom den ena behållaren samtidigt som torkmedlet i den andra behållaren torkas, och omvänt i den andra torkcykeln.
Tørkemidlet i adsorpsjonstørkeren må skiftes med jevne mellomrom da det mister adsorpsjonskapasiteten over tid. Ofte er utskiftingsintervallene mellom 4-6 år avhengig av type tørke. Det er da viktig at du velger et tørkemiddel av god kvalitet slik at du slipper å foreta et skifte for tidlig.
AdsoMax Molecular Sieve
AdsoMax tørkemiddel är ett exempel på torkmedel som Kompauto Nordic AB marknadsför och levererar till processindustrier i Europa. AdsoMax håller högsta kvalitet för både livslängd och adsorptionsförmåga vilket är en förutsättning för att nå en hög kostnadseffektivitet. AdsoMax torkmedel finns i de vanligaste torkmedelstyperna som används för torkning av både tryckluft, processgas, naturgas och biogas. Typer som till exempel Silica Gel , Molecular Sieve och Aktiverad Alumina (Aluminiumoxid).
AdsoMax Silica Gel
